till calle schulman

välkommen.



jag höjer mina händer för att prisa bluetooth. finns det något roligare än att starta en överföringsepedemi på bussen in till stan? det förgyller inte bara resan utan man kan även se till att göra ens dag. ens egen alltså. plus att man kan få en fin melodi med takida som man aldrig hört förut, kanske en nakenbild eller bild på diverse dildos.

som när jag satt på spårvagnen påväg på en extratur om 4gott för att köpa på mig nått kilo godis. det slår mig att jag ska skicka min otroliga bild (helt i sin ordning, inget naket - bara kul & otippat). jag gör det, namnet "k810i" lockar mig mest. i tio sekunder sitter jag som på nålar, hoppas att den jag skickat till inte avslöjar mig (stängde jag verkligen av ljudet?) och försöker titta dystert ut genom rutan. tre rader framför mig sitter två tjejer, 26+, som jag tror lyckas acceptera den av misstag. ytterligare några sekunder senare lyder:

"BAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAA"

från tjejen som sitter på yttersätet. jag leker med tanken att jag fick henne att känna sig ung o lättroad igen. det är en härlig känsla. det gjorde min dag,


Kommentarer
Postat av: josefine

haha. du är så bra!

(jag måste skaffa en mobil med bluetooth)

2008-09-12 @ 23:04:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0