corn

its so tight,


nej, vad elak jag är. ville ju egentligen bara säga att jag saknar sommaren.

detta är så roligt. härom månaden hittade jag ett av mina gamla klassfoton jag verkligen ALDRIG sett förut (uppenbarligen av en ganska bra anledning). mina föräldrar lär alltså ha haft en sån stor omfattning i omsorgen om min uppväxt att de valt att censurera vissa bitar av min förflutna. ni förstår inte vad jag skrattade när jag såg detta för första gången.



lägg märke till den ståtliga hållningen, det extremt charmiga leendet och outfiten som har kommit o gått genom alla år (finns familjealbum som bevis på att åtminstonde johannes och petter bär upp den bättre än mig). om ni undrar varför min blick ser så svävande ut så beror det antagligen på att fotografen lockar med ett litet färgglatt gosedjur precis ovanför. det är så de överlistar de allra dummaste barnen.

men för att flytta fokus, känner mig lite skyldig till självömkan, så kolla på josefine som ser ut som ett barn skall. otroligt sött. och hon kommer hem på SÖNDAG!

- isaac kom hem, jag grät
- jag fick ihop en byrå
- gött besöksantal fastän jag inte gjort nått. crazy.
- har antagligen gått över 10 000 steg inne på ikea, och jag har ätit ikea-kaka.
- blev klar med terminens komvux

schönt.

"jag drömde att jag hade fått sparken så jag tyckte inte att det var någon idé att stiga upp"

det gäller ju att sysselsätta sig när ens hjärta smitit iväg, så har precis tränat. stark o svettig som tusan nu. imorgon blir det ikea och kan endast känna fasa inför den möbel jag o mor tänkt få ihop. när man lyckas få en tvådelad hylla/stol fel så tror jag att avancermanget därifrån till byrå kan vara lite för modigt.

annars, städa och komvux. måste duscha också. tråkigt.

det är helt galet att hon kan vara arton, men det är hon. 90'a.

spännande historia, min kompis google har börjat föreslå vad jag ska söka efter. jätteroligt. jag tänkte "high heels" men då replikerar han med "high heels for men" - väldigt mycket mer intressant och jag vill verkligen väldigt mycket hellre se vad google har att erbjuda på detta ämne. bra gjort google.

denna händelse leder alltså till upptäckten av en superfin blogg, med fantastiska bilder (http://highheelspassion.blogspot.com/) som i sin tur leder till detta klipp. ett tråkigt klipp som du inte behöver se mer än tre minuter på.



"when they're on fire... or not.."

kul lördag.

jag tänkte skriva en ironisk "backstage-reality-dokumentär/artikel" angående min syster o hennes bloggs framgånssaga, men det blev verkligen för elakt. nästan så jag skäms, såhär på lucia och allt. så jag skiter i det och fortsätter med att kämpa med axelvaddarna.

dagens reflektion: det märkliga med den absurda förekomsten av axelvaddar i secondhand-tröjor.

jag är vansinnigt trött på migsjälv, komvux och ticnet.. mest ticnet.

vill bara notera - har haft på sin höjd nio unika besökare idag varav faktiskt hela fyra stycken kommenterat. DET, mina nio vänner, kallar jag framgång.

jag vill åka till paris. eller hongkong. eller milano. eller varför inte london?


jag frågade min vän google vems stämma som skorrade i bjön borgs nya reklam och blev lite halvsur på mig själv när han/hon svarade.. jag sitter alltså med 2,4 timmar ane brun i mitt itunesbibliotek och kan inte ens identifiera hennes röst, hon som sjunger så vackert. jag tycker mig inte riktigt vara värdig musiken jag har, det är liksom för mycket så att jag inte lyssnar på det. som om jag bara haffsat ihop massa musik för att fylla datorn.

och när jag trycker på random så kommer ALLTID johnny cash upp. jag lyssnar aldrig på johnny och har aldrig gjort, jag har bara utnyttjat honom för att fylla mitt musikhål.

ja, under hösten har ett företagsekonomi a-arbete saaakta skapats, vilket skall avslutas och inlämnas idag. ambitiöst stormade jag fråga 1 för flera veckor sedan men nu är det alltså dags att skapa resterande 90 % av arbetet. och jag har fyra timmar på mig.

men först fika.

jag hade verkligen, alldeles helt glömt hur sköna de är. träning o rörelse i all ångest/feelgood-relaterad ära men TRIKÅER? jag tränar inte för att må bra/dämpa ångest, jag tränar för att få bära mina trikåer. jag konfronterar problemet från ett annat håll på något sätt, "thinking outside the box". hoppar på det bakifrån. det känns på ett jättekonstigt sätt som om jag hittat nyckeln till besvärens dörr - och om man ska dra riktiga skarpa paralleller för att skapa förstående så tror jag att det kan kännas ungefär såhär att lösa ett världsproblem.

nu vet ni.

carola gapar julsånger från mitt vardagsrum och olivia vägrar stänga av.
men, det är ju bara andra advent en gång om året..